Årets sista söndag

 

Vuoden toiseksi viimeinen päivä on aloitettu yhtäältä laiskasti, nukuttiin myöhään, toisaalta reippaasti, tehtiin puolentoista tunnin metsälenkki koiran kanssa heti aamupalan jälkeen. Ja siitä iso osa umpimetsässä, ei että vihaan semmoista tarpomista, mutta kyllä polku on ihana kun jorpakosta pääsee ulos. Öjan luontopolku on täydessä käytössä vaikka on talvi, se on mahtavaa!
Meidän lähilammella oli luistelujälkiä ja latu kiersi ympäri. Luonto on lähellä ja siellä viihdytään.
Jos jotain nyt ihan pikkuisen voisi pyytää, niin lunta, please.

 

 

Årets näst sista dag har börjat på ett fint sätt. Vi vaknade sent, men efter det tog vi en och en halvtimmes skogslänk med hunden. En stor del av den vandrade vi utanför stigen, uh det hatar jag. Men oj vad vandringsleden är skön efter man kommer tillbaks till den. Öja vandringsled är i full bruk fast mitt i vinter. Så härligt! Vår närmaste pott, Eidsflagan har fått is över sig, en skidspår går runt och ena kanten han man åkt skridsko på den. Naturen är nära är man trivs i den. Om man kunde önska något, så är det snö, lite mera snö tack!